Sportcamp

Prästreflektioner

I den prästring jag ständigt bär på mig står det ett ord ur Uppenbarelseboken 21:5: ”Se, jag gör allting nytt!” Det är det bibelord som guidar mig i min kallelse. Det är också något som sätter prägel på detta konfaläger. Jag och mitt ledargäng bara flinar i upprymdhet på våra möten: Hur otroligt bra och nytt detta läger är! Det tog inte ens 24 timmar förrän lägret var ett team. Efter tre dagar kändes det som att det hade gått tre veckor. Efter fem dagar sade mängder av konfirmander att de aldrig ville åka härifrån.

Utöver all sol och glädje har varje konfirmand visat mod och jag vill säga hängivenhet på sin inre resa, den som går mot att lära känna sig själv och Gud. Bilden av gubben på molnet tynar bort och de flesta talar om att de erfar Jesu ord - Himmelriket är invärtes inom er; eller gudsbilden - Gud är kärlek; eller för den skull erfar flera enhetsupplevelser med gruppen eller med naturen eller med något större. Stapplande och tafatt börjar de sätta ord på vad de erfar. Eftersom andliga erfarenheter till sin karaktär är annorlunda än ”vanliga” erfarenheter känns det ovant, men samtidigt spännande. Nyfikenhet och längtan leder dem.

(Kvällsandakt)

Undervisningen är delvis helt traditionell och intellektuell: Definitionerna på etik, moral, värdering. Svåra ord som antropomorf, hybris, suicidal. Patriarkhistoriens släkträd med morbror Laban, Jakobs tolv söner, tjänstekvinnan Hagars son Ismael mm. Delvis sker undervisningen genom smågruppssamtal som leds av en ledare innan vi ses i storgrupp – om t ex teodicéproblemet, gudsbilder, mina egna värderingar mm.

En central del i undervisningen är olika ickeintellektuella övningar av andlig karaktär. Det kan vara att på ett mystiskt sätt närma sig första trosartikeln, Gud såsom skaparen, genom att på en ledsagad vandring med ögonbindel uppleva naturen på ett helt nytt sätt; det kan också vara att som igår kväll genom 75 minuters guidad trancedance (mesta tiden med ögonbindel) gå in i sig själv och fånga olika inre upplevelser. Avslutningsvis vågade varje konfirmand tokdansa solo i centrum för allas uppmärksamhet – helt fantastiskt!

(Trancedance i 90 minuter!)

(Jag möter konfirmanderna i plurret när vi är färdigdansade)

Varje dag erbjuds konfirmanden att sitta helt tyst med sig själv för att filosofera och ta in vad den upplever. Att vara med sig själv och kanske skriva av sig och bara vara med sig själv – detta är en helt ny upplevelse för de flesta ungdomar.

En ny undervisningsform för i år är ”heta stolen”. En konfirmand sätter sig på en stol mittemot mig med alla konfirmander alternativt dennes rumskamrater som stöd runtomkring. Jag inleder med en kortkort meditation med slutna ögon. Därefter får konfirmanden ta till orda och prata om ett ämne som är det mest angelägna och lockande just nu. Det handlar alltid om att gå på upptäcktsfärd inåt. Vem är jag? Vad ryms i mig? Jag guidar dem varsamt på en andlig nivå och hjälper dem se nya dimensioner av sig själv. I början upplevdes det som lite läskigt och okänt men snart har det blivit ett sug att få sitta i stolen. ”Det är urhäftigt” ”Alla borde göra det” ”Jag känner mig så glad och stor efteråt” är vanliga kommentarer.

Jag återkommer med mera när vi kommit längre.  Ledarna och jag är fullkomligt upplyfta, och tacksamma, för att konfirmanderna ger så mycket av sig själva. Det är stort.

På återhörande!

Värme

Gösta